Tillbaka

Sveriges mest segerrika frisör!

Ulla Britt Hedin

Först lite information: För några år sedan togs beslut av den organisation som ägde frågan att Sverige inte skulle vara medlemmar i OMC, världens största frisörorganisation och de som håller i alla internationella mästerskap. I och med det fick inte svenska frisörer tävla internationellt och då försvann också anledningen till att arrangera frisörtävlingar i Sverige för juniorer och seniorer. Skol-SM har däremot, med hjälp av entusiaster, hållits igång med stort intresse från eleverna.

En av de största entusiasterna och tillika Sveriges mest framgångsrika tävlingsfrisör någonsin är Ulla-Britt Hedin och jag har bestämt möte med henne i den nya fräscha salongen på Aranäs Allé i Kungsbacka.

Ulla-Britt, berätta om hur din frisörbana startade! Den var inte spikrak från början. Började som schamponeringsflicka i maj 1964 på en salong i Åsa, men tyvärr fick jag inte var kvar där när sommaren var över, så den 28 augusti var jag på Arbetsförmedlingen. Där fanns dock inga salonger som sökte elever så jag fick ta det arbete som fanns. Det var i en bröd- och charkbutik i Kungsbacka. Under tiden försökte jag söka på olika salonger och en dag mötte jag Ivar och Jan Karlsson som jag sökt hos och de undrade om jag fortfarande var intresserad och om jag i så fall kunde börja dagen efter. Jag sa ja och gick tillbaka till min chef i affären och förklarade att jag nu hade en chans att få börja som frisörelev, vilket var min dröm. Men jag måste sluta direkt för att få chansen och chefen sa att det inte går, om jag inte kan ordna en ersättare tills i morgon förstås. Som tur var hade jag en kompis som var utan arbete, så hon tog tacksamt över min plats och så var jag inne i frisörbranschen.

Så du gick som traditionell elev? Ja, och det tog ett år extra, då de hade för många kontraktsskrivna elever. Så jag kunde inte ta min gesäll förrän 1969. Direkt efter det slutade jag dock för att få chansen att ägna mig åt ett annat intresse. Jag började som sångerska i dansbandet Tailorkvintetten. Vi arbetade då heltid med musiken runt om i södra Sverige.

Jaha, och hur länge var du i musiksvängen? Jag sjöng på heltid fram till 1972. Hade då träffat min man som också var musiker och jag väntade vår dotter Lotta, så jag hade fullt upp hemma under ett par år innan det sög i frisörtarmen igen. Jag började med en dag i veckan, vilket blev fler efter hand hos Lennart Vidén och under den tiden fick jag möjlighet att åka med till Lausanne i Schweiz och titta på de stora tävlingarna. Där föddes nog det första fröet i mig för tävlingar.

Jag stannade hos Lennart till 1978 och började på salong Victor där jag var kvar till 1982. Under denna tid åkte vi till London för att gå på Sassoon och Jingles och alla var influerade av London. Jag öppnade Göteborgs andra hyrstolssalong 1982 i en lokal snett ovanför Viktoriabiografen i centrala Göteborg.

Hur fungerade det? Inte alls. Det var riktigt kämpiga år med problem att få in hyran och med folk som bara såg till sig själva. Kände mig klar med den formen av salong rätt snabbt, men genom en miss vid uppsägningen av lokalen blev jag kvar ytterligare några år, till 1993, egentligen mot min vilja, men vad kunde man göra. Det positiva med att jag hade egen salong var att jag kunde ta mästarbrev och gå med i Club Marcell, Göteborgs tävlingsklubb och då kunde jag få en plattform för träning och tävling och framförallt trevliga kollegor som delade samma intresse.

När började du delta i SM? Första gången var 1984 och till SM -85 hade jag träffat min modell som jag arbetade med under många år, Kicki Hellström. Vi kom fyra, men redan nästa år vann vi för första gången. Det gjorde vi även -87. Sen blev vi besvikna året därpå, när vi blev tvåa på grund av att modellen hade fel kläder. Men sen vann vi -89, -90 och -91. 1992 hade jag bestämt mig för att sluta efter VM i Japan, där vi blev sexa. Men jag ändrade mig och beslöt i stället att sluta göra visningar, som hade tagit mycket tid de senaste åren. Så det blev en ny seger 1993 och då gick SM bara vartannat år, så nästa gång var -95 och då blev jag tvåa. Nästa SM var -97, då jag återigen vann och tog tillbaka titeln och det roligaste med den tävlingen var att min dotter Lotta också stod på pallen som trea. Då visste inte stoltheten några gränser.

Det blev en del EM och VM för dig också? Ja, varje vinst innebar ju att jag fick representera Sverige vid de efterföljande mästerskapen och mitt sista VM som aktiv var i Korea.

När öppnade du salong i Kungsbacka? I februari 1988 öppnade jag salongen på Östergatan och då hade jag samtidigt den bekymmerstyngda hyrstolssalongen i Göteborg under fem år. Jag måste, apropå allt tävlande, få nämna hur mycket hjälp jag fått under åren och då framförallt av Rolf Drevhage som var president i Club Marcell i Göteborg. Varje onsdag var han på plats och hjälpte oss noviser så vi fick en inblick i vad detta med tävlande egentligen handlade om. Han såg till att vi körde våra träningspass där vi bedömde varandra, risade och rosade. Han såg också till att vi kom iväg på olika småtävlingar. Vi var bland annat i Helsingfors, Amsterdam, Kiel, Oslo, Köpenhamn och Herning. Lite mindre tävlingar som var stora för en nybörjare, där man fick tävlingsrutinen. Ja, Rolf Drevhage var en fantastisk entusiast för tävlingsverksamheten. Han var min frisörpappa. Lite av hans entusiasm har jag nog fått med mig, eftersom jag, precis som han gjorde, håller på med att träna en grupp yngre tjejer.

Du måste ha fått resa oerhört mycket tack vare ditt tävlande? Ja, när man tänker på det så är det helt otroligt. Man har fått resa över stora delar av världen och det är verkligen något att vara tacksam för. Har ju fått resa både som tävlande och som teammanager.

Du har hela tiden varit väldig aktiv. Hur har det varit med dina anställda? De flesta elever jag haft har tävlat, men det finns ju andra intressen också, det får man acceptera. Lotta valde, när hon väl bestämt sig för att bli frisör, också att börja med tävlandet och hon har varit framgångsrik med flera segrar och pallplaceringar. Dock upptäckte hon att det var svårt att kombinera med att vara småbarnsförälder och min andra kompanjon Patricia har valt andra tävlingar som Stockholm Hairopen, Trend Trophy och Wella Trend Vision Award.

Det har ju inte funnits någon riktig tävlingsverksamhet under en del år nu. Det är kul att så många elever vill tävla i skol- SM, men det fordras seniortävlingar för att de inte skall lägga av. Det enda som finns efter det är är Yrkes-EM och -VM, men där kan ju bara en från varje land deltaga. Det måste till en kontinuitet, så det blir naturligt att ta steget från skol till junior och senior.

Vad anser du vara det viktigaste med tävlandet? Min önskedröm är att alla skall få chansen att uppleva det jag fått göra. För att tävla krävs träning och den gör en till en bättre och säkrare frisör. Plus det att tävla är utvecklande på alla plan, man får också ett stort kontaktnät både i Sverige och i andra länder.

Vad tror du då skall till för att få fart på tävlandet igen?
Jag tror det krävs en vilja hos den som har resurserna för att något skall hända. I dag är det jag, Roger och Annelie som är eldsjälar, sen finns det några entusiaster som engagerar sig i skol-SM. Det måste nog hända något ganska snart, annars finns det inga som har kunskapen att ta över och då dör det ut och det vore förskräckligt med tanke på att tävlingsviljan växer i hela världen.

Ni har flyttat till nya lokaler och du har fått två kompanjoner. Berätta! Ja, de gamla lokalerna hade vi varit i sedan 1988, så det känns skönt att få starta om i helt nybyggda lokaler som är ljusa, fräscha och mer moderna. Tyckte det var dags att påbörja ett generationsskifte, så nu är jag kompanjon med Lotta och Patricia. Vi har två anställda, en trainee och en APL. Det känns skönt att vara flera att dela på ansvaret.

Är det stor konkurrens i Kungsbacka? Här finns en massa salonger, ja, men det är bara ett fåtal som har anställda och sen har vi förstås några riktiga lågprissalonger, men de finns ju överallt idag.

Vad hoppas du för frisörbranschens framtid? Förutom det jag önskat för tävlingsverksamheten önskar jag att det blir fler salonger med anställda som kan ta till sig elever. Det är nog en förutsättning för att vårt yrke skall utvecklas och leva vidare med en hög standard.

Nu tittar jag på klockan och upptäcker att timmarna bara flugit iväg. Ulla-Britt har så mycket att berätta så det skulle räcka till en hel bok. Hon har tävlat och vunnit ofattbart mycket, gjort mängder av visningar under många år, drivit salonger, varit sångerska, mamma, chef, domare och tränat andra frisörer och hon sitter framför mig med en glöd och ett intresse för det yrke hon verkligen fick kämpa för att få bli en del av. Jag önskar Ulla-Britt och hennes medarbetare all framgång i de nya och fräscha lokalerna!


Läs mer på: www.elitebyubh.se

Text: Jörgen Edström