Tillbaka

Nyfiken på: Jerry Ahlqvist!

I början av december reste jag till Kiruna för att skaffa mig en uppfattning om staden och dess frisörliv.

Först skall jag nämna att, trots att denna tid på året inte bjuder på speciellt många timmar av dagsljus, så upplevde jag den härliga känslan av öppenhet som bara norra Sverige kan erbjuda. Och att det var nattsvart strax efter klockan två på eftermiddagen lyste polarnatten upp.

Att Kiruna är en speciell stad visste jag. Här dominerar LKAB totalt och vart man vänder sig i staden ser man gruvberget. Arbetslösheten är också förhållandevis låg, tack vare just gruvnäringen. Kallt som attans var det och man kunde inte annat än beundra de tiggare som letat sig hit, de måste frysa enormt. Att Kiruna som frisörstad mår bra förstår jag när jag pratar med folk på gatan och de mer eller mindre klagar på att det är svårt för dem att snabbt få tid hos många av frisörerna. De salongerna jag besökte var också nöjda med kundtillströmningen.

Kirunas största salong heter Frisyrverket och ägs och drivs av Jerry Ahlqvist och honom är jag extra nyfiken på, så det blir några timmars prat med honom om Kiruna, frisöryrket och mycket annat.

Jerry, berätta lite om dig själv! –27 år gammal och uppvuxen här uppe och jag började väldigt tidigt att hjälpa till på min mormor Maggies salong.

Så du visste redan från början att du ville bli frisör? –Inte alls. Intresset har jag haft, men jag valde att läsa grafisk design och marknadsföring. Men efter några år insåg jag att detta med frisör verkligen var det jag ville. Så efter en tid hos mormor igen började jag att utbilda mig hos Ann Pettersson Hair Design School i Örnsköldsvik. Jag är glad att jag valde just den utbildningen, då den var väldigt intensiv och det gillar jag. Man går all in och är man villig att lägga ner lite extra är det kanonbra. Mina två systrar har också gått samma utbildning efter mig.

Startade du din salong direkt efter detta? –Nej, jag började arbeta på mormors salong och efter ett halvår flyttade den in i de lokaler vi finns i idag och då startades Frisyrverket. 2011 köpte jag salongen av mormor och efter ett halvår sa en av frisörerna upp sig och då anställde jag två nya frisörer.

Hur har det gått med mormor? –Hon arbetar kvar en dag i veckan med sina kunder och tycker det fortfarande är roligt.

Hur flyter verksamheten på idag då? –Vi hade i början frisörer som kom och gick, men idag är vi ett fantastiskt gäng.

Det jag lägger märke till när vi pratar är att Jerry helst väljer att göra saker på sitt eget sätt och att han har sina uppfattningar klara och genomtänkta. Jerrys senaste projekt är att alla som arbetar på salongen skall ha sex timmars arbetsdag och samtidigt få fullt betalt. Detta är något som jag direkt reagerar på och undrar hur han skall få ihop.
–Under många år har mitt liv gått i hundranittio och med många saker jag engagerat mig i samtidigt. Jag började känna otrevliga tecken på att om jag inte ändrar mitt liv så kommer jag att bränna ut mig. Därför tog jag under två månader helt ledigt och lämnade Kiruna och salongen. Det var nog mitt livs viktigaste beslut och jag fick chansen att tänka igenom allting i mitt liv och vad jag egentligen tyckte var viktigast. Svaret jag kom fram till var att jag framöver skulle ta det betydligt lugnare för att kunna orka med livet under många år framöver. Så efter att ha räknat ordentligt på salongens ekonomi bestämde jag att alla på salongen skulle ha sex timmars arbetsdag.

Kan du vara snäll att förklara hur du räknat då? –Jag räknade först ut vad salongen kostar totalt varje dag och såg då att sex timmar om dagen skulle räcka till. Tanken är också att frisörerna genom detta skall vara piggare och orka mer under de timmar de arbetar. Jag räknar också med att man skall orka sälja mera. Jag kan ge dig ett exempel från en vanlig onsdag med sextimmarsdag. Jag arbetade in 4 900 kronor och sålde för 1 700 och Alexandra arbetade in 4 565 kronor, det tycker jag mer än väl försvarar detta med sex timmar. Vi har idag öppet 08.00 till 20.00 fem dagar i veckan och stängt på lördagar, vilket ju gör att vi kan vara två frisörer på varje stol om vi skulle vilja det. Jag själv är så pass bokad att jag inte kan klämma in en luggklippning på en vecka och det är liknande för personalen också.

Så det finns bara vinnare på detta? –Kunderna är väl kanske förlorare då det blir svårare att få tider, men å andra sidan får de förhoppningsvis mer utvilade och motiverade frisörer.

Innebär detta att ni kommer att behöva fler frisörer? –Ja, det är jag övertygad om.

Det har inte alltid varit så lätt att vara Jerry i den machostad som Kiruna är. Idag är det nog helt annorlunda och under tiden vi är ute och äter lunch hejar alla och många kommer fram och pratar.

Berätta lite om hur det har varit och hur det är idag! –Under många år var det jobbigt, men i takt med att jag genom mitt arbete blivit mer av en offentlig person har det förändrats och under de två senaste åren har det verkligen börjat ändras.

Du är ju också ordförande för RFSL i Kiruna. Berätta lite om det! –Ja, vi satte igång detta arbete för ett par år sedan och vi försöker planera och arbeta mot långsiktiga mål.

Har ni fått lite extra draghjälp genom Kiruna IF, ert hockeylag? De spelar ju numera i regnbågsfärgade tröjor? –Jag var väldigt skeptisk till dem från början, då laget innehöll några av dem som tidigare varit allt annat än regnbågsvänliga. Men som det ser ut nu med deras satsning känner jag mig betydligt mer positiv och hoppas att de på ett seriöst sätt fortsätter på den inslagna vägen.

Du har också blivit utsedd till årets Kiruna-bo, hur känns det? –Lite overkligt faktiskt, men samtidigt en stor ära och ett erkännande för det jag gör och står för. Jag har fått mycket bra publicitet genom detta vilket alltid är bra.

Vad har du för planer med din verksamhet framöver? –Först vill jag att vi skall ha en bra arbetsmiljö och att allt skall fungera på salongen. Lite längre fram kan jag tänka mig att ha ytterligare ett par salonger, fast då på andra platser.

Hur går det med flytten av Kiruna? Ni ligger ju i den delen som skall flyttas? –Tiden för flytten ändras ju hela tiden så jag kan inte gå omkring och planera för mycket. Vi får ta tag i det när det närmar sig.

Vad har du för tankar och önskningar för Jerry? –Kanske behöver jag hitta en hobby, kanske skaffar jag en hund och kanske hittar jag en partner.

Ja, att prata med Jerry är som att ösa ur en hink med tankar och inspiration och jag fäster mig vid en sak han sa: ”Säg inte att det inte går, för då är jag tvungen att försöka.”

Text och foto: Jörgen Edström