Tillbaka

Nyfiken på Jenny Karlsson

Vi börjar från början, berätta om din bakgrund.
– Jag är en hästtjej uppvuxen mitt emellan Växjö och Värnamo i en riktigt lantlig miljö. Mamma jobbar inom vården och pappa med skogsbruk så man kan inte säga att jag har vuxit upp i ett modeinfluerat barndomshem utan det är något som utvecklats med åren. Jag visste däremot tidigt att jag ville jobba med något konstnärligt, men samtidigt inte som konstnär som är själv med sitt skapande, det skulle jag nog bli galen av. Jag är för social och behöver struktur i mitt liv genom att utföra något konkret som ger mig bekräftelse och en ekonomisk trygghet. Redan under högstadiet började jag klippa familjen hemma och frisörgymnasiet i Växjö blev ett naturligt val.

Det jag gillar med frisöryrket är att du har ett utgångsläge, du behöver inte börja på ett vitt ark, utan alltid en person som inspirerar dig och dessutom får du direkt feedback på allt du gör. Jag gillar att det handlar om att göra någon vackrare och framför allt mer nöjd med sig själv. När jag var färdig med min utbildning jobbade jag målmedvetet vidare och hamnade sex månader senare hos Toni&Guy.
Under min gymnasieutbildning gick jag på många workshops och inspirationskvällar. De flesta presentationerna saknade för mig en trovärdighet med teknisk förklaring. Valet att söka sig till Toni&Guy handlade mycket om att de ställde frågan ”varför”, vilket attraherade mig enormt. Frisörvärlden kan ofta krångla till den mest enkla saken men jag förespråkar att skala av det krångliga och närma sig kärnan, tanken bakom. Just frågan ”varför” följer mig än idag och är en stor del i allt arbete jag gör. Vad som är modernt är något som ofta diskuteras, men mode är för mig ett rätt tomt begrepp i sig själv och jag ställer mig sällan frågan om vad som är trendigt just nu. Det är mer intressant att berätta något genom de karaktärer man skapar, att förmedla en känsla. Givetvis påverkas man undermedvetet av trender, men jag fokuserar mer på att vidareutveckla dem än att följa.  Det är en kombination av många saker som gör om något känns rätt. I slutändan handlar allt om att följa sin egen smak.


Ni är ett ganska stort gäng framgångsrika frisörer som passerat på T&G. Hasse Nilsson (Noir), Steve Terry (You), Robert Preston (Preston), med flera, förutom du och den andra halvan av MIKAs Koivisto/Karlsson – din kollega Teemu Koivisto. Berätta om åren där.
– Det var väldigt roliga år, vi höll i mycket stora visningar och utbildningar och det var en fantastiskt inspirerande miljö att utvecklas i. Det var som att befinna sig mitt i ett kreativt centrum, T&G låg på den tiden helt rätt i sin filosofi och alla vi som jobbade där då har fått med oss väldigt mycket när vi gått vidare i våra karriärer. Vi har ju samma skola även om vi idag har gått vidare och hittat våra egna identiteter och uttryck som frisörer.

Hur gick det till när du och Teemu började samarbeta med modellagenturen MIKAs?
– Jag hade assisterat en del på olika modejobb för dem och Teemu färgat många av deras modeller under en lång tid. När Teemu och jag började planera att starta en egen salong var de faktiskt MIKAs som kontaktade oss. De ville bredda sin verksamhet och deras tankar stämde överens med det som Teemu och jag ville satsa på. Vi är en salong med fokus på helheten som jobbar nära modebranschen.  Jag kan ibland tycka att frisörbranschen lever i sin egen lilla bubbla och skapar sina egna trender endast för att tillfredsställa sitt eget behov av något nytt och extremt. Givetvis är det viktigt för oss som frisörer att tänja på våra gränser och prova nya tekniker, konsten är bara att inte göra det endast för sakens skull.  Mycket utav det som visas i specifika ”hårtrendtidningar” är frisyrtrender som sällan funkar på salongens kunder eftersom de inte har någon verklighetsförankning. Det är allt för långt ifrån den modebild som media visar och som kunderna ser och inspireras av inför sitt besök. För mig är helheten viktig, att håret förstärker den personliga imagen, inte att frisyren ska ta över, inte heller blir för intetsägande.
Jag var bara 24 år när jag öppnade MIKAs Koivisto/Karlsson och att göra det med Teemu som jag har otroligt stort förtroende för var grundläggande för mitt beslut. Vi kompletterar varandra i allt, jag är specialiserad  på klippning och styling, Teemu är den bästa färgteknikern jag någonsin jobbat med. Teemu är strateg och matematiker medan jag är mer impulsiv och den kreativa drivkraften. Sättet vi kompletterar varandra och kommunicerar är nyckeln till att vi lyckats så bra.

Hur många är ni på salongen idag? Och hur jobbar ni?
– Vi är fjorton på salongen men några jobbar deltid då de kombinerar salongsjobbet med olika stylist- och modejobb. På grund av att vi jobbar så nära modebranschen fanns det en del missuppfattningar, hos både frisörer och kunder, att vi bara jobbar med mode och modeller, vilket givetvis inte är fallet, tvärtom. Salongen vänder sig till alla och har en otroligt bred kundkrets, vilket enligt mig gör jobbet intressantare och mer kreativt. När man söker sig till oss som frisör är det många som tror att det är en genväg in till modebranschen och stylist-jobben. Givetvis kan vi erbjuda kontakter och möjligheter men man måste förstå de olika branscherna för att inse att det inte är så enkelt.

– Något som är viktigt för oss är att alla som jobbar här har bestämt sig för vilket som är huvudsysslan. Rent praktiskt är det riktigt svårt att kombinera salongsjobb och modejobb. På salongen har du ett tidsschema som är uppbokat flera veckor framöver och med modejobb är det precis tvärtom. Du har oftast ingen aning om hur din kommande vecka ser ut. Rätt som det är dyker det upp ett stylistjobb och då gäller det att ha väskan packad och vara redo för att flyga iväg någon dag eller två. Vissa jobb ger betalt medans andra inte ger mer än ett förhoppningsvis roligt minne och något att visa upp i portfolion. Precis som på en salong måste man som hårstylist bygga upp en kundkrets och det kräver nästan alltid att du har gått den långa vägen och skapat dig ett namn, blivit erkänd, står standby och alltid finns tillgänglig. På grund av att du är beroende av en kundkrets i båda branscherna rekommenderar vi att man väljer att prioritera en bransch först och endast göra det andra vid sidan av, när du har en tillräckligt stark kundkrets kan du ta dig mer frihet att kombinera och styra din egen tid. Tony Lundström, som jobbar deltid hos oss, har på ett bra sätt lyckats att få ihop både modejobb och salongsjobb. Detta beror på att Tony har sin fasta och trogna kundkrets som är vana vid hur spontana hans dagar är. Tonys tider går inte boka i förhand utan öppnas först upp när han vet hur hans stylingjobb är.

Det vi erbjuder frisörer som vill jobba här på salongen är att utvecklas som individer och frisörer i en kreativ miljö, det är för övrigt något som jag brinner för, att undervisa och se medarbetare lära sig och utvecklas. Själv gjorde jag mitt val den dagen jag öppnade salongen, för mig kommer alltid salongen och vårt team i första hand. En ständig utveckling med nya utmaningar håller mig inspirerad och min glöd vid liv. Det gör att jag adderar nya uppgifter och gör saker utöver salongen.
Både jag och Teemu har genomgått Redkens international mentorship program i New York som är en utbildning i presentationsteknik och ledarskap. Så numera är vi Redken International Artist. Den här säsongen har jag valt att bara hålla utbildningar i Stockholm. Det är ”kvällsinspirationsvisningar” för Redken, en Session kväll och en Herr kväll. Det är avskalade och ”ärliga” visningar där jag inspirerar och visar looks steg för steg för att frisörerna ska få så mycket konkret som möjligt att ta sig med till sina salonger. Efter att ha gjort många stora visningar uppskattar jag att själv få stå på scen och i all enkelhet förmedla mina tekniker och det jag inspireras av. Det är just denna nakenhet som har känts nytt och vidareutvecklande för mig.

Sedan något år ingår du även i Guido Palaus team på de allra största modeveckorna. Hur gick det till?
– Det är genom rekommendation man blir intagen i teamet, i mitt fall genom salongens Guest Style Director André Cueto Saavedra, som rekommenderade mig till Guido. André är baserad i Paris och ingår i Guidos huvudteam. Det var inför herrveckan i Milano som Guido var i behov av bra herrfrisörer. När man blir tillfrågad innebär det att de undrar om man finns tillgänglig, man står standby, ifall de behöver extra assistenter utöver huvudteamet. Detta innebar att jag bokade flyg och hotel till Milano och lämnade nära och kära under en midsommarhelg för att stå standby. Optimist som jag är var jag ganska övertygad om att jag skulle få möjlighet att jobba, och jag fick chansen och tog den.
Guido är känd i branschen och otroligt respekterad, jag hade även hört en del storys om att han inte alltid är den ”trevligaste” killen backstage. För mig var det ändå självklart att presentera mig för honom så fort jag fick chansen, vilket jag i efterhand förstod var standard. Min svenska mentalitet och naivitet gör att jag inte blir så skrämd av hierarkier och vågar ta för mig.

Berätta hur det går till backstage på sådana här jobb.
– När visningsdagen kommer är looken helt satt. Dagen börjar oftast med att Sandy, som är Guidos högra hand, gör en demo på looken. De flesta looker bryts ner i olika moment. Exempelvis kan det se ut så här – första momentet: applicera produkt och föna, andra momentet: sätta upp i hästsvans, tredje: att göra en knut.

Det är en enorm hierarki och som extra assistent får man oftast bara göra de första momenten. Det är ett tydligt maskineri och alla vet att man gör bäst i att hålla sig på sin angivna plats. Det var en annorlunda miljö för mig att komma till och redan på första visningen var det självklart för mig att hålla mig framme. Jag hade precis gjort klart första momentet på en modell till Versace herrvisning och Guido själv tog över för att göra andra momentet. Jag blev sysslolös och självklart ställde jag mig på avstånd för att iaktta. Jag tänkte att det vore bra att känna till alla momenten om det skulle bli stressigt men Guido kände mina blickar och frågade vad jag ville. Jag svarade med en fråga om det var okej att jag tittade, jag ville ju lära mig alla moment ifall jag skulle behövas, men Guido spände blicken i mig och röt ”-NO”. Jag gick snopen därifrån och tänkte att vår personkemi och mitt arbetssätt inte funkar, det här lär nog bli första och sista gången vi jobbar tillsammans. I efterhand fick jag höra av huvudteamet att Guido skrattande pratat om den ambitiösa svenskan som ”totally lost her face, after she got a NO”.  Det är nog sant, jag är inte bra på att få ett ”nej”.

Pressen i teamet får även väletablerade hårstylister att bli nervösa, även för enkla moment. Även jag blir det, men jag backar inte för rädslan utan har lärt mig att det är då man utvecklas, det ska vara obekvämt. Något avtryck måste jag ändå ha gjort på den där första visningen för efter Milano blev jag en del av huvudteamet. Jag är tacksam för att det gick så fort för mig, de flesta tillbringar många säsonger på att vara extra assistenter och långt ifrån alla tar sig upp. Som alltid handlar det delvis om timing, men för mig framför allt att visa att jag vill, våga visa att jag kan i kombination att vara ödmjuk och respektfull. Att vara yrkesskicklig är viktigt men när man är del av ett team är det viktigt att egot inte tar över. Vi är inte där för att bevisa vad vi kan som individer, vi är en liten del av ett stort kugghjul, vårt jobb är att få håren att se ut som de förbestämda att se ut och att göra det i tid. Vi jobbar tillsammans och hjälper varandra, utnyttjar varandras styrkor.

Inför varje visning så görs det olika ”tester” på frisyrer tillsammans med designern. Det är något som Guido tillsammans med några av hans närmaste närvarar på och det är där och då som hårlooken för visningen bestäms. När vi var i New York på min första Ready To Wear –säsong fick jag efter en arbetsdag med två visningar helt plötsligt ett meddelande att Guido ville ha mig närvarande på en test för Ralph Lauren. Enligt de andra så bjuder Guido in någon assistent ibland men det handlar mest om att stå vid sidan om och titta på. Men så blev det inte för mig. Jag sattes på eldprov ordentligt och fick jag helt plötsligt känna på själv hur händerna plötsligt sviker och man blir hypernervös för de mest enkla saker. Haha, Guido satt med armarna i kors med sina närmsta omkring sig och gav mig kommando på kommando om vad han ville att jag skulle göra med modellens hår. Då darrade jag ordentligt på manschetten ska jag erkänna. Men det gick bra! När jag stod där och fokuserade på att ta djupa andetag (ofta syrebrist som gör att man blir skakig) insåg jag att jag var lycklig över att känna mig som en skolflicka igen, att bli utmanad och jobba med en så enorm perfektion som det krävs att man har i Guidos team. Den pushen är viktig för mig och jag får med mig massor som jag sedan kan använda hemma på salongen eller på de inspirationsvisningar jag kör hos Redken. Sedan är det en utmaning och intressant att nollställa sig, att jobba i någons annans namn och utföra något som någon annan sätter sitt namn på. Jag ser den här tiden med att göra visningar som en av många utvecklingsperioder. Nu när jag ingår i teamet får jag även vara med på de mer intressanta delarna av det här uppdraget. Att via ett moodboard vara med och skapa karaktärerna och dess frisyrer. Man ska ha klart för sig att Guido är enväldig chef och vi andra är ”doers” men processen i sig är lärorik och det sker i en spännande miljö.

Kommer du att satsa vidare på att bli ett eget namn på dessa internationella catwalks?
– Jag är inte beredd att offra så mycket som det skulle krävas för att lyckas med det. Dels har jag salongen som jag prioriterar och alla visningar tar redan en fjärdedel av mitt arbetsår. Jag kan inte lägga mer tid än så. Dessutom skulle jag sakna långsiktigheten och verklighetsförankring som frisöryrket ger och modebranschen saknar.

Ni gör ju varje säsong egna kollektioner på salongen, berätta om den nya som precis har släppts.
– Vi har valt att bygga olika karaktärer i säsongens kollektion, mer som en filmsekvens, en story. Vi har det superkvinnliga som har 60-tals influenser, men även mer androgyna inslag inspirerat från 20-talet. Små detaljer som att överdriva placering på sidbenor och finishen på stylingen tillför en hårdhet till de annars mjuka formerna. Dynamiken gör det intressant och mer dramatiskt.
Att göra egna kollektioner är jätteviktigt för både mig och de andra i teamet på salongen. Det förstärker salongens profil och det är det mest kreativa jag gör på hela året. Jag kan lägga oändligt med timmar på att få allt så bra det bara kan bli. ”Ingenting är omöjligt” är lite av en devis vi jobbar efter. Eftersom vi givetvis har en begränsad budget kräver det noggrann planering och vi gör mycket av jobbet själva. Jag älskar foto som konstform. Att göra egna kollektioner är fantastiskt för då kan vi förverkliga våra idéer. Att vara hårstylist handlar annars om att förverkliga andras. Jag älskar att kunna få lägga mig i allt och göra mer än bara hår. Till säsongens kollektion har jag även gjort setdesign där jag la massor av kreativitet på att bygga och måla väggar. Vi bokar våra plåtningar främst på söndagar, så att alla på salongen har möjlighet att delta. Det är enorm logistisk att få ihop allt. Allt från bokning av modeller, till rekvisita, fotograf, smink och styling. Ja, allt kräver enorm planering som oftast hinner ändrats många gånger under resans gång. Men i slutändan är det värt allt slit och är säsongens höjdpunkt.

Text: Anna Lu Lundholm
Foto: Redken

MIKAs Koivisto/Karlsson S/S Collection 2013
Hår: MIKAs Koivisto/Karlsson
Foto: Alexander Dahl
Make-up: Sandra Öjeland
Stylist: Hanna Holmgren
Modeller: MIKAs Stockholm